Header

Varför läser jag till sjuksköterska? Varför läsa till ett sådant yrke som man vet om är stressigt, påfrestande, dåligt betalt och ofta har jobbiga arbetsmiljöer? Jo, svaret är faktiskt ganska enkelt. Jag får jobba med människor, människor som på något sätt behöver mig och min hjälp. Dessa människor lyssnar på mig och litar på det jag säger. Jag får lov att jobba nära dessa människor och det är jag som kommer att skapa relation, trygghet och tillit med dem. Kan jag få jobba med att hjälpa människor, om det så må vara rehabilitering, behandling eller palliativ vård så kommer jag ALLTID känna att jag gör ett bra jobb varje dag. Jag kommer säkert känna mig otillräcklig ibland, precis som så många andra sjuksköterskor beskriver men faktum är att man alltid gör så gott man kan och så länge jag gör det så kommer jag att känna mig nöjd. 

Att få hjälpa andra är så centralt för mig och har alltid varit. Det låter kanske konstigt men även om jag gör det jag kan för andra så gör jag det även för att det ger mig själv så mycket tillbaka. Det bästa berömmet jag har fått på min praktik har inte kommit från mina handledare för det har kommit från patienterna. När dom tar sig tid att berömma mig, så blir jag alldeles hög på det dom säger. Jag tar åt mig till max och det är bland annat detta som driver mig till att göra ett bra jobb. 

Skulle man fråga andra sjuksköterskor/studenter så skulle det kanske inte anses vara proffesionellt att "ta till sig och påverkas" av patienter. Men då måste jag få lov dela upp begreppet i två sidor. Det som påverkar en positivt och det som påverkar en negativt. Många anser att man måste distansiera sig men är det verkligen möjligt att lyckas hålla sig distansierad i detta yrket? Är vi inte människor som påverkas av andra medmänniskor? Jo visst gör vi det, skulle jag vilja säga. Men så länge du tar till dig en patient och det gör dig glad, som ger dig goda känslor och som påverkar dig på ett positivt sätt så ska man väl omfamna dessa känslor och njuta av dem? Det är bara mänskligt. Jag anser att det är först när du har tagit till dig en patient och det påverkar dig på ett negativt sätt som det inte är bra. Alltså när en patient får dig att känna dig allmänt ledsen och nedstämd, då kan jag också tycka att det inte bör räknas som proffesionellt. Givetvis måste man förstå att alla människor påverkas på olika sätt av olika patienter, det jag dock ville poäntera var att det faktiskt finns två sidor av att 'ta till sig patienter' och att det inte bara behöver vara något dåligt.

Nu spårade detta ut lite men jag hoppas att ni förstår hur jag tänker. Patientkontakt är viktigt för mig och det är den främsta orsaken till varför jag vill bli sjuksköterska.


1 kommentarer

Anna

18 Aug 2014 15:07

Hej! Hittade just din blogg och fastnade för detta inlägg för detta är något jag och mina ssk-kollegor diskuterar ofta. Man måste få påverkas av patienter när man jobbar inom vården. Jag jobbar på en kirurgisk vårdavdelning och klarar oftast att hålla en bra distans till jobbet. Men ibland är man trött och utarbetad och tvingas ta hand om unga människor som inte kommer överleva sitt öde. Lika viktigt som att kunna glädjas åt sina patienters framsteg, lika viktigt är det att låta sig dela deras sorg. Man måste vara professionell framför patienten men det ÄR också okej att gråta en skvätt i läkemedelsrummet. För ibland är det bara så jävla tragiskt och orättvist och vi kan inte rädda alla. Däremot måste man kunna släppa jobbet när man går hem. Man måste orka gå tillbaka nästa dag. Och man måste kunna skilja på arbete och privat.

Lycka till med studierna :)

Svar: Hej Anna! Tack för din kommentar, den var verkligen genomtänkt och gav mig en tankeställare. Precis som du skriver så måste man få lov att påverkas, vi är ju inte bara vårdpersonal vi är människor också. Det jag ville få fram med detta inlägg var min syn på hur man kan påverkas av patienter. Att det inte bara behöver anses vara oproffesionellt att man faktiskt kan påverkas på ett positivt sätt också. Men som du säger, det är absolut mer än okej att gråta ut en skvätt i läkemedelsrummet så länge man tar sig i kragen och går ut och gör sitt jobb efter.

Tack så mycket! Ha det bra :)
blivandessk.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej