Header

Vad tycker du om att börja på högskola när man är 22 med tanke på att många börjar när dom är 19-20.

Hej! Jag håller inte riktigt med om att dom flesta är 19-20 när dom börjar. Många jobbar och funderar efter studenten så att börja när man är 22 är i mina ögon perfekt! En absolut lagom ålder att börja i och man kommer vara färdig när man är 25, lagom! De flesta i min klass är födda 92-93 och är alltså 21-22 men vi har faktiskt även studenter som är födda på 70 och 80 talet också. Äldsta är faktiskt över 40.

Så du ska absolut börja läsa nu om du vill det! Lycka till ❤️



Hej! Jag är ledig idag, skönt. Sitter och läser lite arbeten från andra studenter i klassen som ska vara lästa till imorgon när vi har vårt examinationsseminarium. För er som ville läsa mer om min vardag så ska jag även berätta att jag senare i em ska till veterinären med min hund. Hon har en väldigt komplicerad och invecklad anamnes men man kan sammanfatta det som att hon har juvertumörer som hon haft i flera år men aldrig mått dåligt av. Nu däremot dricker hon väldigt mycket så vi känner att vi måste kolla upp vad det är för något. Hoppas vi får med henne hem bara ❤️

Jag fick lite frågor från en annan sjuksköterskestudent, hon skriver super bra på sin blogg så in och läs där! www.sskemma.blogg.se

Vilka praktiker har du haft? Vill du jobba inom något särskilt senare? Hur gammal är du?
Jag har bara haft en praktik och det är denna som jag skrivit om nu. Det är våran första praktik och den har varit 5 veckor lång och varit förlagd på somatisk avdelning på sjukhus.
Jag vill ju helst av allt specialisera mig till något. Jag kan dock inte riktigt svara på vad men nån gång så vill jag utbilda mig vidare. Jag har dock lite olika ställen som jag skulle vilja jobba på som allmänssk innan jag vidareutbildar mig. Jag vill börja på en medicinsk avdelning, liknande som jag precis praktiserat på. Jag känner att jag vill skaffa mig lite erfarenhet där innan jag gör något annat. Sen skulle jag även gärna vilja jobba på en akm under någon period. Hur länge vet jag inte men jag vill bli duktig på det akuta och känna på hur stresstålig jag är. Sen skulle jag gärna även vilja jobba på vårdcentral en period och sist men absolut inte minst så vill jag jobba i kommunen, antingen på ett boende eller i hemsjukvården. Så ser väl planen ut just nu, men den kan ha förändrat sig redan imorgon haha!
Jag är 19 år gammal :)



Varför läser jag till sjuksköterska? Varför läsa till ett sådant yrke som man vet om är stressigt, påfrestande, dåligt betalt och ofta har jobbiga arbetsmiljöer? Jo, svaret är faktiskt ganska enkelt. Jag får jobba med människor, människor som på något sätt behöver mig och min hjälp. Dessa människor lyssnar på mig och litar på det jag säger. Jag får lov att jobba nära dessa människor och det är jag som kommer att skapa relation, trygghet och tillit med dem. Kan jag få jobba med att hjälpa människor, om det så må vara rehabilitering, behandling eller palliativ vård så kommer jag ALLTID känna att jag gör ett bra jobb varje dag. Jag kommer säkert känna mig otillräcklig ibland, precis som så många andra sjuksköterskor beskriver men faktum är att man alltid gör så gott man kan och så länge jag gör det så kommer jag att känna mig nöjd. 

Att få hjälpa andra är så centralt för mig och har alltid varit. Det låter kanske konstigt men även om jag gör det jag kan för andra så gör jag det även för att det ger mig själv så mycket tillbaka. Det bästa berömmet jag har fått på min praktik har inte kommit från mina handledare för det har kommit från patienterna. När dom tar sig tid att berömma mig, så blir jag alldeles hög på det dom säger. Jag tar åt mig till max och det är bland annat detta som driver mig till att göra ett bra jobb. 

Skulle man fråga andra sjuksköterskor/studenter så skulle det kanske inte anses vara proffesionellt att "ta till sig och påverkas" av patienter. Men då måste jag få lov dela upp begreppet i två sidor. Det som påverkar en positivt och det som påverkar en negativt. Många anser att man måste distansiera sig men är det verkligen möjligt att lyckas hålla sig distansierad i detta yrket? Är vi inte människor som påverkas av andra medmänniskor? Jo visst gör vi det, skulle jag vilja säga. Men så länge du tar till dig en patient och det gör dig glad, som ger dig goda känslor och som påverkar dig på ett positivt sätt så ska man väl omfamna dessa känslor och njuta av dem? Det är bara mänskligt. Jag anser att det är först när du har tagit till dig en patient och det påverkar dig på ett negativt sätt som det inte är bra. Alltså när en patient får dig att känna dig allmänt ledsen och nedstämd, då kan jag också tycka att det inte bör räknas som proffesionellt. Givetvis måste man förstå att alla människor påverkas på olika sätt av olika patienter, det jag dock ville poäntera var att det faktiskt finns två sidor av att 'ta till sig patienter' och att det inte bara behöver vara något dåligt.

Nu spårade detta ut lite men jag hoppas att ni förstår hur jag tänker. Patientkontakt är viktigt för mig och det är den främsta orsaken till varför jag vill bli sjuksköterska.