Header
Igår hade vi simulering på skolan. Jag praktiserade på fm men begav mig till skolan på em. 

En simuleringsövning är ett övningstillfälle då man framställer ett scenario som man ska utgå från. Under tiden kan saker och ting förändras (i detta fall patientens tillstånd) och då måste man agera utifrån det. Under våran simulering handlade det tex om en patient som fick ett astma anfall och fick inte luft. Vi hade tillgång till nästan allt, alltså typ syrgas, läkemedel, journal, läkarjour osv osv så att scenariot skulle vara så verklighetstroget som möjligt. När vi tog en pox tex fick vi ett svar och vid nästa mätning fick vi ett annat. Alltså ett väldigt bra sätt att lära sig på. 

Det var faktiskt grymt kul och väldigt nyttigt. Att få agera på detta sätt ger faktiskt en lite mer självförtroende eftersom att situationen är väldigt verklig. Jag tycker att det känns lite tryggare nu om jag kommer möta denna patienten i verkligheten eftersom att vi har diskuterat och agerat kring denna situation.

Vi kommer att ha två tillfällen till under utbildningen. En i T5 och en i T6. Synd, det skulle varit oftare. Det hade nog varit nyttigt.
(Bild från google)
Nu har jag snart gjort min andra vecka på sjukhuset. Mycket är fortfarande nytt men en del börjar falla på plats nu. Jag är dock en bra bit ifrån självständig, dels pga att vi inte har så många patienter alltså har jag handledaren med mig på det mesta eftersom att vi har gott om tid. Men också pga att ÖNH sjukdomarna är väldigt nytt och har inte berörts alls egentligen i skolan. Nästan allt är nytt förutom typ tonsillektomier.

Jag lär mig mycket men det är svårt att veta ifall man kommer att tycka att 10v är lagom eller för mycket. Min största rädsla är ju att de sista 5v kommer bestå till 90% av det som de första 5v bestod av men som sagt det vet jag inte i nuläget. Jag har en fantastisk handledare som ger mig så mycket tillit och det känns verkligen som att vi klickat i vårat sätt att arbeta. 

Som det ser ut just nu så är det inte så mycket omvårdnad. Det kan vara mycket smärtor dock vilket kan kräva allt från injektioner, tabletter, i.v infusioner eller injektioner. Det är heller inte så mycket MIGar eftersom att många är unga och friska sen tidigare. Det som det blir mycket av däremot är en del pre och post op åtgärder allt från ankomstsamtal, sätta infart, pre medicinera, ta blodprov/BAS/blodgruppering till att bedömma saliv och blödningar osv. Det är stort skillnad på gammalt och nytt blod till exempel.

Jag trivs faktiskt mycket bättre än vad jag trodde. Kirurgi är spännande oavsett om det är thorax eller svalg/käke :)
Hej vänner! 
Här kommer en liten uppdatering från praktiken. Har nu gjort mina första två dagar och jag tycker att det känns bra. Har mest gått brevid dessa dagarna, ställt frågor och observerat för att försöka få en bild av hur man jobbar på denna avdelningen och vilka typer av patienter som läggs in där. Dessutom vilka rutiner man har och vilket behov dessa patienter har. Det är faktiskt väldigt  att komma ut som T4:a eftersom att man har så mycket mer kunskap med sig. Man är inte helt lost när personalen pratar. Dock har vi väl inte läst jätte mycket om just ÖNH sjukdomar eller anatomi för den delen heller men det är för det mesta begripligt. 

Det jag har fått träffat på under dagarna är mycket käkkirurgi och även en del cancer. Vissa pat behöver bara smärtlindring medans vissa har hela rubbet cvk, sond, PEG, dropp osv osv. Många är yngre och klarar sig själv och andra är äldre och kan behöva hjälp med rubbet.

Jag är övertygad om att jag kommer att lära mig massor under dessa veckor och jag hoppas att jag kan känna mig säker i slutet av praktiken så att jag kan få gå ut på lite fältstudiedagar och få se ännu mer! Man kunde tex få vara på labb en dag och bara få ta venprover, hur bra erfarenhet är inte det?